Menisken IF - Styrsö BK ...
Jag kommer gåendes från Drottningtorget.
Över heden, med tystnaden omkring sig, går en ensam själ, ett spöke, en vålnad.
Den
passerar mig på en tjugo armlängders avstånd, drar fram genom de dunkla
strålkastarnas skumma sken. Den dystra uppenbarelsen i vitt och svart
tycks mig bekant och jag vänder mig om för att finna någon ledtråd i
frågan. Mot klubbstugan försvinner i skymmningens hotfullhet en nummer
arton.
Ett ljus går upp och lyser sin väg genom mitt i mörker höljda sinne:
Det är Bredow!
Jag grips av skräck, vad gör han här, är matchen slut? Nej! Enligt följande måste det vara:
Det röda kortet har kastat sin svarta skugga över oss.
Igen.
Bedrövad
hastar jag mig bort mot de planer som ännu inte slagits av
slutsignalens hot om närastående ödeläggelse, utan är fyllda av ett
kämpande människoslag.
När jag närmare mig och ser de svartvita lag
som är mitt, räknar jag dem för att kontrollera om det jag befarat är
sant. Febrilt knäpper kugghjulen under mitt hjässevalv.
Men något
slår slint i mitt adderande räknemaskinshuvud och jag blir nödgad att
börja om; additionen gick inte ihop, ekvationen gick inte ut, det kan
inte vara sant!
Omräkningen ger samma huvudsprängande resultat och
jag kastar blicken, häver den, på bänken för att finna psykestyrka hos
lagets ledargestalt.
Han är borta, inte där.
Min kalkyl sparkar sönder min hjärna, den är obarmhärtigt sann.
1 målvakt - 8 utespelare
1 - 8
Oct10
måndag 22 april 2013
mot Göteborgs City - L'Henke, c'est moi
Göteborgs City - Menisken IF 2 - 3
Minns ni Kurosawas film Sju Samurajer från 1954?
Toshira Mifune spelar samuraj-wannaben som inte platsar i laget som ska försvara en liten by med storgråtandes japanska bönder som hårt ansätts av fyrtio elaka rövare. I ungefär en timme blir Toshira Mifune -som inte är någon riktig samuraj- ratad av de andra yrkesmännen. Samurajernas ledare låter honom bara följa med i bakgrunden. Tålmodigt väntande på att han ska ge upp och förstå att han bara är en bondläpp som knappast kan slåss som en äkta samuraj.
Det gör Toshira aldrig.
Istället charmar han dem med sin humor, sin kämpaglöd, sin flyhänthet i fiske och sin fantastiska envetenhet att bli accepterad som en en riktig krigare. Med splittrade känslor blir han till slut en i laget. En snubbe som aldrig spelat med katana tidigare.
Det tär på honom.
Tvivlet
Till slut, i en av filmens mest gripande scener faller han ner på knä i en porlande bäck, desperat fastklamrande vid ett litet barn som räckts honom av dess döende, svältande och utfattiga mor, vars liv ändats av de elaka fyrtio rövarna. Paralyserad av en inre konflikt, mellan vad han vill vara och vad han är, sitter han där, mitt i skottlinjen och skriker.
Han skriker: Han är jag! Barnet är jag!
Ungefär så tänker jag mig att det kommer att vara för mig nästa gång jag hälsar på min bror och hans sambo. Sambon, Emma, äger nämligen en signerad bild av den sötsnygge fotbollsgiganten och på kortet så klart dreadlockade superstjärnan från Skåne, Henrik Larsson. Jag tänker mig, att jag kommer ta denna lilla tavla i min famn, sjunka ned på knä och hårt ansatt av en inre konflikt paralyserat skrika:
Han är jag! Henke är jag!
Tårarna kommer att falla hårt mot det skyddande glaset.
(ca) 175 mål gjorde Henrik Larsson i Celtic. Ingen brydde sig.
(ca) 17,5 mål gjorde jag på träningar. Ingen brydde sig.
En match avgjorde Henrik Larsson med två perfekt framspelningar. Alla brydde sig.
En match avgjorde jag med en perfekt framspelning. Alla (i laget) brydde sig.
Henrik Larsson ansågs så klart som en fantastisk fotbollsspelare innan CL-finalen 2006.
Men vem som helst kan gå in och göra en miljard mål i skotska ligan.
Få kan gå in och spela fram två mål i en CL-final. (se Zlatan)
Få har finessen att avgöra en viktig match så bra och med så lite tid kvar på matchen.
Den perfekt framspelningen är helt enkelt essensen i nästan all lagsport (ej fyrspann).
Det är i framspelsögonblicket laget får sin mening.
Den mellan samspelta nästan magiska förmågan att se en djupledslöpning innan den händer.
Att bara veta att du har en kamrat exakt fem meter bakom dig på diagonalen.
Att ha känslan av en perfekt lagd frispark som likt en kryssningsmissil söker sig till din medspelares huvud och in i buren.
Och
att se luckan mellan två försvare för en perfekt och hård(men rättvis) pass till Stefan som kommer snälltågsframrusande mot straffområdet samtidigt som Tina Turner sjunger "you're simply the best" i ditt undermedvetna.
Henrik Larsson vet hur det känns.
Jag vet hur det känns.
Toshira Mifune blir skjuten i slutet av filmen.
...
Han begravs med de andra samurajerna.
Sep10
Minns ni Kurosawas film Sju Samurajer från 1954?
Toshira Mifune spelar samuraj-wannaben som inte platsar i laget som ska försvara en liten by med storgråtandes japanska bönder som hårt ansätts av fyrtio elaka rövare. I ungefär en timme blir Toshira Mifune -som inte är någon riktig samuraj- ratad av de andra yrkesmännen. Samurajernas ledare låter honom bara följa med i bakgrunden. Tålmodigt väntande på att han ska ge upp och förstå att han bara är en bondläpp som knappast kan slåss som en äkta samuraj.
Det gör Toshira aldrig.
Istället charmar han dem med sin humor, sin kämpaglöd, sin flyhänthet i fiske och sin fantastiska envetenhet att bli accepterad som en en riktig krigare. Med splittrade känslor blir han till slut en i laget. En snubbe som aldrig spelat med katana tidigare.
Det tär på honom.
Tvivlet
Till slut, i en av filmens mest gripande scener faller han ner på knä i en porlande bäck, desperat fastklamrande vid ett litet barn som räckts honom av dess döende, svältande och utfattiga mor, vars liv ändats av de elaka fyrtio rövarna. Paralyserad av en inre konflikt, mellan vad han vill vara och vad han är, sitter han där, mitt i skottlinjen och skriker.
Han skriker: Han är jag! Barnet är jag!
Ungefär så tänker jag mig att det kommer att vara för mig nästa gång jag hälsar på min bror och hans sambo. Sambon, Emma, äger nämligen en signerad bild av den sötsnygge fotbollsgiganten och på kortet så klart dreadlockade superstjärnan från Skåne, Henrik Larsson. Jag tänker mig, att jag kommer ta denna lilla tavla i min famn, sjunka ned på knä och hårt ansatt av en inre konflikt paralyserat skrika:
Han är jag! Henke är jag!
Tårarna kommer att falla hårt mot det skyddande glaset.
(ca) 175 mål gjorde Henrik Larsson i Celtic. Ingen brydde sig.
(ca) 17,5 mål gjorde jag på träningar. Ingen brydde sig.
En match avgjorde Henrik Larsson med två perfekt framspelningar. Alla brydde sig.
En match avgjorde jag med en perfekt framspelning. Alla (i laget) brydde sig.
Henrik Larsson ansågs så klart som en fantastisk fotbollsspelare innan CL-finalen 2006.
Men vem som helst kan gå in och göra en miljard mål i skotska ligan.
Få kan gå in och spela fram två mål i en CL-final. (se Zlatan)
Få har finessen att avgöra en viktig match så bra och med så lite tid kvar på matchen.
Den perfekt framspelningen är helt enkelt essensen i nästan all lagsport (ej fyrspann).
Det är i framspelsögonblicket laget får sin mening.
Den mellan samspelta nästan magiska förmågan att se en djupledslöpning innan den händer.
Att bara veta att du har en kamrat exakt fem meter bakom dig på diagonalen.
Att ha känslan av en perfekt lagd frispark som likt en kryssningsmissil söker sig till din medspelares huvud och in i buren.
Och
att se luckan mellan två försvare för en perfekt och hård(men rättvis) pass till Stefan som kommer snälltågsframrusande mot straffområdet samtidigt som Tina Turner sjunger "you're simply the best" i ditt undermedvetna.
Henrik Larsson vet hur det känns.
Jag vet hur det känns.
Toshira Mifune blir skjuten i slutet av filmen.
...
Han begravs med de andra samurajerna.
Sep10
mot Gole - Björnberg
FC Gole - Menisken IF 2-4
E-DOC drar lite bakåt, slår en bestämd pass inåt i plan. Martin Björnberg stoppar bollen, lägger fram den en aning, sen får han feeling... och bollen ligger bakom mållinjen.
Vad som händer där emellan är svårt att beskriva.
Det är Gud som sträcker ner sin hand från himlen och bär bollen i mål.
Det är Jesus som återvänt från himmelriket. Han har vandrat regnbågen ner och kommit för att ingjuta den helige ande i en jävligt lång snubbe.
Det är Alis knock på Sonny Liston 65'.
Det är det vackraste vi sett i år.
Det är Meniskens återfödelse 2010.
Vi har blivit förlösta, Martin har förlöst oss.
Hans mål är den förstfödde. Arvtagaren. Den seriöse.
Påföljande mål kommer vara barnsliga och leka fisk, hårda och spöa målvakter, lättsamma och skojiga. Men den förste är den visa, seriösa, rådiga, starka.
Han gräver ner en foten i gräset, pendlar den andra och slår den hårt som sten in i den väntande, hungrande, förväntansfyllda offerbollen. Under en oändligt liten tidsrymd ligger sko och boll stilla mot varandra i djupaste samförstånd, sen injiceras den kinetiska drogen in i bollens blodomlopp och den drar iväg som skjuten ur en kanon, skär genom himlen som ett skalpellblad, rör sig genom luften med precision, formar luften till ett vackert mönster.
Uppåt, uppåt, åker den, sen, neråt, neråt, smeker ribban, mördar nätet.
Det är mål,
och Gud såg att målet var gott.
Aug10
E-DOC drar lite bakåt, slår en bestämd pass inåt i plan. Martin Björnberg stoppar bollen, lägger fram den en aning, sen får han feeling... och bollen ligger bakom mållinjen.
Vad som händer där emellan är svårt att beskriva.
Det är Gud som sträcker ner sin hand från himlen och bär bollen i mål.
Det är Jesus som återvänt från himmelriket. Han har vandrat regnbågen ner och kommit för att ingjuta den helige ande i en jävligt lång snubbe.
Det är Alis knock på Sonny Liston 65'.
Det är det vackraste vi sett i år.
Det är Meniskens återfödelse 2010.
Vi har blivit förlösta, Martin har förlöst oss.
Hans mål är den förstfödde. Arvtagaren. Den seriöse.
Påföljande mål kommer vara barnsliga och leka fisk, hårda och spöa målvakter, lättsamma och skojiga. Men den förste är den visa, seriösa, rådiga, starka.
Han gräver ner en foten i gräset, pendlar den andra och slår den hårt som sten in i den väntande, hungrande, förväntansfyllda offerbollen. Under en oändligt liten tidsrymd ligger sko och boll stilla mot varandra i djupaste samförstånd, sen injiceras den kinetiska drogen in i bollens blodomlopp och den drar iväg som skjuten ur en kanon, skär genom himlen som ett skalpellblad, rör sig genom luften med precision, formar luften till ett vackert mönster.
Uppåt, uppåt, åker den, sen, neråt, neråt, smeker ribban, mördar nätet.
Det är mål,
och Gud såg att målet var gott.
Aug10
mot Styrsö - Nr 100
Styrsö BK - Menisken IF 1-0
Som Jesus gick över vattnet rullade Meniskens en man korta trupp över vattnet mot Styrsö. Längst upp, längst bak i aktern satt vi och huttrade i snålblåsten. Funky C drog en handuk över sig och kröp ihop i fosterställning på bänken. Kanske bad han Jesus att stilla sjön så att Mackan skulle kunna ta sig över med nästa båt. "Ve er lärde, fariséer, skrymtare, att ni högmodigt lade ner skärgårdsserien, så vi arma själar tvingas ut på havet en gång om året."
Hårt svepte jag trenchcoaten om kroppen och gladdes ändå över att vi skulle hinna med att se andra halvlek av Ghana-Australien därute på ön.
...återigen går vi mot en färja, ändå tillfreds, ty vi ska få se andra halvlek av Ghana-Australien och dricka en kall öl. Jag, Funky C och en ny av de nya snubbarna klampar in på lokalkrogen och chockas svårt av åsynen av Viktoria och Daniel i en öppen kalesch. Trots att några herrar utanför sekunderna innan har förklarat att de inte visar Ghana-Australien eftersom Tv4... sändnings... fotbollskanalen... vi inte har... svt...
Illamående försöker vi få personalen att trolla fram Ghana-Australien utan att lyckas och beställer sedan två Starobrno(eller kanske pramen) och en Mariestad, sätter oss ner på uteserveringen och låter Funky C via mobilen liveuppdatera andra halvlek av Ghana-Australien.
...Idag är Jonte både coach och kapten. Som coach är han det perfekta mellantinget mellan Lagerbäck och Maradona. Utan att hoppa runt som en lite rundare adhd-variant av Leif Pagrotsky entusiasmerar han ändå hela laget nåt otroligt när han går igenom vårt svårt avancerade 3-5-2(3-2-3-2) upplägg. Med eld i ögonen och kulsprutekäft förklarar han pendelrörelser och anfallsmöjligheter. Uppspelt som en Styrsöbo på Kristi himmelsfärd leder han oss genom uppvärmningsövningar och stretching i ring. Solen ler över den vackra gräsplanen från vilken man förstås kan se en rispa av havet glittra. Kiosken öppen och hemmapubliken väller in över ena långsidan.
Snart kommer domaren blåsa igång matchen ca 90 latitudgrader härifrån. Jag har köpt två Ghana-spelare i drömelvan. (Drömelvan står mig förövrigt upp i halsen. Det är ett urschelt spel. Känner mig lurad efter att ha bränt 300000 i byten. Karten har precis tjänat 1500000 på att typ inte byta nån. Var var han på Styrsö? Antagligen hemma tog han hand om sitt favoritlag REAL Norra Guldheden. Ett icke existerande lag. Menisken finns på riktigt. Och här gick precis Jonte back 41000 spänn (På plan, gult kort, motståndaren gör mål, förlust).)
...Domaren blåser. Menisken har förlorat.
Tappert kämpade vi. Pga avsaknaden av vuvuzelor i publiken, var stämningen långt från en Syd Afrikansk en-tons-trumpets-kalas.
Det var rent ut sagt nästan fruktansvärt.
Spelare svor och tacklades! (sic)
Domaren delade ut kort och på läktaren lade man sig muntligen i domslut!
Allt detta bidrog till att de flesta var ganska glada att få lämna Styrsö (och livesändningarna av prinsessbröllopet) för att åka hem och se på riktig gentlemannasportsfotboll.
I VM svär man inte.
I VM spelar man inte med händerna och ljuger om det för domaren.
I VM filmar man inte.
I VM förlorar man inte med 7 mål.
I VM slåss man inte på plan.
I VM bråkar man inte inom truppen.
Och,
i VM är Karten är en av de 100 bästa tränarna.
Ghana-Australien slutade 1-1.
Juni10
Som Jesus gick över vattnet rullade Meniskens en man korta trupp över vattnet mot Styrsö. Längst upp, längst bak i aktern satt vi och huttrade i snålblåsten. Funky C drog en handuk över sig och kröp ihop i fosterställning på bänken. Kanske bad han Jesus att stilla sjön så att Mackan skulle kunna ta sig över med nästa båt. "Ve er lärde, fariséer, skrymtare, att ni högmodigt lade ner skärgårdsserien, så vi arma själar tvingas ut på havet en gång om året."
Hårt svepte jag trenchcoaten om kroppen och gladdes ändå över att vi skulle hinna med att se andra halvlek av Ghana-Australien därute på ön.
...återigen går vi mot en färja, ändå tillfreds, ty vi ska få se andra halvlek av Ghana-Australien och dricka en kall öl. Jag, Funky C och en ny av de nya snubbarna klampar in på lokalkrogen och chockas svårt av åsynen av Viktoria och Daniel i en öppen kalesch. Trots att några herrar utanför sekunderna innan har förklarat att de inte visar Ghana-Australien eftersom Tv4... sändnings... fotbollskanalen... vi inte har... svt...
Illamående försöker vi få personalen att trolla fram Ghana-Australien utan att lyckas och beställer sedan två Starobrno(eller kanske pramen) och en Mariestad, sätter oss ner på uteserveringen och låter Funky C via mobilen liveuppdatera andra halvlek av Ghana-Australien.
...Idag är Jonte både coach och kapten. Som coach är han det perfekta mellantinget mellan Lagerbäck och Maradona. Utan att hoppa runt som en lite rundare adhd-variant av Leif Pagrotsky entusiasmerar han ändå hela laget nåt otroligt när han går igenom vårt svårt avancerade 3-5-2(3-2-3-2) upplägg. Med eld i ögonen och kulsprutekäft förklarar han pendelrörelser och anfallsmöjligheter. Uppspelt som en Styrsöbo på Kristi himmelsfärd leder han oss genom uppvärmningsövningar och stretching i ring. Solen ler över den vackra gräsplanen från vilken man förstås kan se en rispa av havet glittra. Kiosken öppen och hemmapubliken väller in över ena långsidan.
Snart kommer domaren blåsa igång matchen ca 90 latitudgrader härifrån. Jag har köpt två Ghana-spelare i drömelvan. (Drömelvan står mig förövrigt upp i halsen. Det är ett urschelt spel. Känner mig lurad efter att ha bränt 300000 i byten. Karten har precis tjänat 1500000 på att typ inte byta nån. Var var han på Styrsö? Antagligen hemma tog han hand om sitt favoritlag REAL Norra Guldheden. Ett icke existerande lag. Menisken finns på riktigt. Och här gick precis Jonte back 41000 spänn (På plan, gult kort, motståndaren gör mål, förlust).)
...Domaren blåser. Menisken har förlorat.
Tappert kämpade vi. Pga avsaknaden av vuvuzelor i publiken, var stämningen långt från en Syd Afrikansk en-tons-trumpets-kalas.
Det var rent ut sagt nästan fruktansvärt.
Spelare svor och tacklades! (sic)
Domaren delade ut kort och på läktaren lade man sig muntligen i domslut!
Allt detta bidrog till att de flesta var ganska glada att få lämna Styrsö (och livesändningarna av prinsessbröllopet) för att åka hem och se på riktig gentlemannasportsfotboll.
I VM svär man inte.
I VM spelar man inte med händerna och ljuger om det för domaren.
I VM filmar man inte.
I VM förlorar man inte med 7 mål.
I VM slåss man inte på plan.
I VM bråkar man inte inom truppen.
Och,
i VM är Karten är en av de 100 bästa tränarna.
Ghana-Australien slutade 1-1.
Juni10
mot Proletären och City - Dubbelkrönika
Proletären FF - Menisken IF 4-1
Menisken IF - Göteborgs City FF 3-7
Bolivia försöker ivrigt pitcha någon idé han fått i skallen om att GCFF skulle vara någon slags rave-förening.
”Kom igen, de har ju neongrönt tryck på svarta tröjor.” säger han (typ).
Och så blastar de någon form av techno-music, eller är det eurodisco? Hade Lidas varit närvarande hade han kanske sagt att, nej, nej, nej, nej; acid jungle.
Vad jag iaf vet, och så uppenbarligen också Bolivia, är att det inte är dina vanliga, normala, härliga GES/Lasse Holm låtar. Alltså stämplar Bolivia dem med samma precision som ravekomissionen en gång arbetade med. Detta ÄR rave, och det går att besegra.
Väl ute på planen tror sig Bolivia så klart få än mer vatten på sin kvarn, när en skum lastbil kör förbi och spelar studentsflaksmusik på hög volym. Han greppar genast den stora stämpeln. Detta ÄR rave, och de går att besegra.
Likt Gudrun Schyman, ska vi nu bjudas upp till dans, tror Bolivia.
Allt detta är fel. VÄLDIGT fel!
Det här är inget rave. GCFF är inga glowsticksviftande, frimärksslickande, citykids. 90 minuter är inte ett helt dygn. Stroboskopen lyser inte. Det finns inga lasrar. Det här är ingen ravefest. Men det skulle faktiskt ha kunnat varit.
För var vi befinner oss är mitt i en mycket, mycket dålig tripp.
Någon (Grimmered?) har sålt oss dålig lsd, ecstacy, och kramsnus av sorten general. Puckade som vi är körde vi upp allt i käften på en gång.
Nu rinner generalen som ett vatten. Grumlig saliv rinner ut över Heden. Förra helgen blev vi stekta på Åkeredsvallen. Lucifer ville ha oss brända. Björnberg blev skjuten i huvudet av någon såsse. Han kröp runt i taket som babyn i Trainspotting och snurrade på huvudet. Mot GCFF blir han nedmejjad av Valentinsdagsmördarna i Chicago. I en nick på hörna flyger han ut och krockar med en motspelare. Nu ligger han och vrider sig i plågor. De får straff. Höga som vi är ser vi den dubbelt. Två gånger lidandet.
Calle P balanserar hela tiden på den rakbladsvass gränsen till ett Linda Blair i Exorcisten-anfall. Snart kommer även han börja snurra på huvudet, kasta fula ord och kaskadkräkas.
Två är nyckeltalet här. Fattar ni det?!
Två gånger blir Björnberg skadad. Två gånger är vi elva man från start. Två gånger kommer den tolfte sent. (Etta, tvåa) Två gånger sparkar jag över bollen i bra skottlägen. Två gånger springer jag in i en medanfallare som har vägen fri. Två är antalet frontmän i Flight of the Conchords. Två är de perfekta skott på volley, som avgör matcherna till motståndarnas favör. Två-Två (22) är det ungefärliga antalet gånger någon skriker ”hands” på plan.
Två är svaret på allt. Djävulens tal.
Ned kommer apokalypsens två ryttare. Hörnor och Frisparkar. De galloperar runt planerna och spottar in mål. Frustande skyfflar hästarna runt oss i straffområdet så att vi tappar markeringar. Vi försöker ställa oss i en täckande mur. Men Frisparkar stegrar sin häst och skrämmer iväg oss för långt till höger.
I Åkeredsvallens omklädningsrum smyger belsebub in och låser alla dörrar.
Hades röst dånar över den eldfängda himlen:
Det är DU som är Rogge!
Allihop!
Plastgräset förvandlas till plastormar och det svartnar för ögonen.
Efteråt visar Johan #1 sin fina Flight of the Conchords-tröja (regnbågsfärgat tryck), Mattias undrar om vi inte ska sparka någon och skapa ett skalbolag som har ”råd” att köpa några riktiga tränare och spelare (på skämt) och Calle P frågar om man vill ta en öl (på allvar).
Jag ser med två röda och svullna ögon på honom (linsproblem).
-Neä, jag ska nog gå runt baksidan av trädgårdsföreningen och ta spårvagnen hem.
För mitt inre ser jag hur avenyn spricker upp från poseidons tå till Operans bakersta stå. En avgrundsdjup spricka som sväljer spårvagnar och ölhak.
Upp ifrån underjorden väller floden Styx.
Vade retro nos, Satana!
Maj10
Menisken IF - Göteborgs City FF 3-7
Bolivia försöker ivrigt pitcha någon idé han fått i skallen om att GCFF skulle vara någon slags rave-förening.
”Kom igen, de har ju neongrönt tryck på svarta tröjor.” säger han (typ).
Och så blastar de någon form av techno-music, eller är det eurodisco? Hade Lidas varit närvarande hade han kanske sagt att, nej, nej, nej, nej; acid jungle.
Vad jag iaf vet, och så uppenbarligen också Bolivia, är att det inte är dina vanliga, normala, härliga GES/Lasse Holm låtar. Alltså stämplar Bolivia dem med samma precision som ravekomissionen en gång arbetade med. Detta ÄR rave, och det går att besegra.
Väl ute på planen tror sig Bolivia så klart få än mer vatten på sin kvarn, när en skum lastbil kör förbi och spelar studentsflaksmusik på hög volym. Han greppar genast den stora stämpeln. Detta ÄR rave, och de går att besegra.
Likt Gudrun Schyman, ska vi nu bjudas upp till dans, tror Bolivia.
Allt detta är fel. VÄLDIGT fel!
Det här är inget rave. GCFF är inga glowsticksviftande, frimärksslickande, citykids. 90 minuter är inte ett helt dygn. Stroboskopen lyser inte. Det finns inga lasrar. Det här är ingen ravefest. Men det skulle faktiskt ha kunnat varit.
För var vi befinner oss är mitt i en mycket, mycket dålig tripp.
Någon (Grimmered?) har sålt oss dålig lsd, ecstacy, och kramsnus av sorten general. Puckade som vi är körde vi upp allt i käften på en gång.
Nu rinner generalen som ett vatten. Grumlig saliv rinner ut över Heden. Förra helgen blev vi stekta på Åkeredsvallen. Lucifer ville ha oss brända. Björnberg blev skjuten i huvudet av någon såsse. Han kröp runt i taket som babyn i Trainspotting och snurrade på huvudet. Mot GCFF blir han nedmejjad av Valentinsdagsmördarna i Chicago. I en nick på hörna flyger han ut och krockar med en motspelare. Nu ligger han och vrider sig i plågor. De får straff. Höga som vi är ser vi den dubbelt. Två gånger lidandet.
Calle P balanserar hela tiden på den rakbladsvass gränsen till ett Linda Blair i Exorcisten-anfall. Snart kommer även han börja snurra på huvudet, kasta fula ord och kaskadkräkas.
Två är nyckeltalet här. Fattar ni det?!
Två gånger blir Björnberg skadad. Två gånger är vi elva man från start. Två gånger kommer den tolfte sent. (Etta, tvåa) Två gånger sparkar jag över bollen i bra skottlägen. Två gånger springer jag in i en medanfallare som har vägen fri. Två är antalet frontmän i Flight of the Conchords. Två är de perfekta skott på volley, som avgör matcherna till motståndarnas favör. Två-Två (22) är det ungefärliga antalet gånger någon skriker ”hands” på plan.
Två är svaret på allt. Djävulens tal.
Ned kommer apokalypsens två ryttare. Hörnor och Frisparkar. De galloperar runt planerna och spottar in mål. Frustande skyfflar hästarna runt oss i straffområdet så att vi tappar markeringar. Vi försöker ställa oss i en täckande mur. Men Frisparkar stegrar sin häst och skrämmer iväg oss för långt till höger.
I Åkeredsvallens omklädningsrum smyger belsebub in och låser alla dörrar.
Hades röst dånar över den eldfängda himlen:
Det är DU som är Rogge!
Allihop!
Plastgräset förvandlas till plastormar och det svartnar för ögonen.
Efteråt visar Johan #1 sin fina Flight of the Conchords-tröja (regnbågsfärgat tryck), Mattias undrar om vi inte ska sparka någon och skapa ett skalbolag som har ”råd” att köpa några riktiga tränare och spelare (på skämt) och Calle P frågar om man vill ta en öl (på allvar).
Jag ser med två röda och svullna ögon på honom (linsproblem).
-Neä, jag ska nog gå runt baksidan av trädgårdsföreningen och ta spårvagnen hem.
För mitt inre ser jag hur avenyn spricker upp från poseidons tå till Operans bakersta stå. En avgrundsdjup spricka som sväljer spårvagnar och ölhak.
Upp ifrån underjorden väller floden Styx.
Vade retro nos, Satana!
Maj10
mot Celtic - På motståndarnas modersmål
Menisken IF - Gothenburg Celtic FC 0-2
We wis doon oan Heden playin fitba, when the Doctor, naturally him being responsible fir the team ethics an aw that, screamed oan top oaf his fuckin lungs: F**ta! an gets the red caird, the cunt. Shamefully he walks oaf the pitch. The wee Celtic lads standin smookin oan the sidelines didnae understand shite. Askin us whae jist happened.
Ah said cunt, says Doc, ye cannae say that an fitba or ye gets thae red caird.
Fuck, even ah never hud the red caird fir sayin anything, says Calle P whae once got the red caird fir kicking doon oan a trash can by the sidelines.
So now wir doon tae ten against eleven n they huv tougher cunts oan the sides. Smokin n drinking, well, something.
Menisken whae hud almost aw oaf the first fahkin period, now's up against some hard fuckin competition. Even Pontan whae got really doon when he saw that the other team wir warmin up by smoking, realizing that he wasnae the toughest cunt on Heden coming here oan his motorcycle n aw still fights oan oot there. Some oaf us re also nae fit and well trained, n Doc hud his nice goal not being okayed by the ref. before he said f**ta, so wir nae overly optimistic.
Before aw this there's some oother shite been gauing oan too. First the referee didnae show up so we hud tae borrow a high-class ref whae jist did a fitba match before oors. Also thir wis lassies playin oan the pitch before us so we hud tae wait before we like could warm-up proper. Then the game began n as ah said we ooned it at first but now it felt a wee bit like it hud aw gone doon the drain. Ten playirs isnae much and ah didnae think that Sven showing up in tweed like some fakhin english lord got them oot a balance either.
Even so, the team really fights it.
N nae bad if yir askin mae. Wir killing thae game oot their. Playing them like they nivir bin played before. Haulding thae ball, passing it n shite.
Still oaf course the Celtics gets thir chances now n then, up tae the point where they fuckin score. 0-1.
A nice shot oan a half-volley impossible tae take fir our goalkeepir.
He was flyin through the air but coudnae dae anythin but wave at the ball.
The cunt oaf a ball didnae even wave back.
Eftir the halftime we coulnae have tried more fir an equalizer than we, wee cunts did.
Mattias, played like nae auld cunt, ah ken tell you that. He was the player oaf the game if ye ask me. Shite, we had at least a couple oaf gid chances, thein n thir.
Lidas almoast daein a goal aw by humself, runnin like a fakhin cunt aw across the pitch fae the defense tae thir penalty-shootin area jist tae loose the ball to some fuckin Celtic playir whein he gets their.
Still they eftir a lot oaf strugglein managed tae score anothir goal. 0-2. Them cunts.
That wasnae enough fir us though n we bit in till the very last minute.
Couldnae be helped though so we lost.
Went home with lowered heids but, in a wey, wi high sperits.
Us cunts.
Maj10
We wis doon oan Heden playin fitba, when the Doctor, naturally him being responsible fir the team ethics an aw that, screamed oan top oaf his fuckin lungs: F**ta! an gets the red caird, the cunt. Shamefully he walks oaf the pitch. The wee Celtic lads standin smookin oan the sidelines didnae understand shite. Askin us whae jist happened.
Ah said cunt, says Doc, ye cannae say that an fitba or ye gets thae red caird.
Fuck, even ah never hud the red caird fir sayin anything, says Calle P whae once got the red caird fir kicking doon oan a trash can by the sidelines.
So now wir doon tae ten against eleven n they huv tougher cunts oan the sides. Smokin n drinking, well, something.
Menisken whae hud almost aw oaf the first fahkin period, now's up against some hard fuckin competition. Even Pontan whae got really doon when he saw that the other team wir warmin up by smoking, realizing that he wasnae the toughest cunt on Heden coming here oan his motorcycle n aw still fights oan oot there. Some oaf us re also nae fit and well trained, n Doc hud his nice goal not being okayed by the ref. before he said f**ta, so wir nae overly optimistic.
Before aw this there's some oother shite been gauing oan too. First the referee didnae show up so we hud tae borrow a high-class ref whae jist did a fitba match before oors. Also thir wis lassies playin oan the pitch before us so we hud tae wait before we like could warm-up proper. Then the game began n as ah said we ooned it at first but now it felt a wee bit like it hud aw gone doon the drain. Ten playirs isnae much and ah didnae think that Sven showing up in tweed like some fakhin english lord got them oot a balance either.
Even so, the team really fights it.
N nae bad if yir askin mae. Wir killing thae game oot their. Playing them like they nivir bin played before. Haulding thae ball, passing it n shite.
Still oaf course the Celtics gets thir chances now n then, up tae the point where they fuckin score. 0-1.
A nice shot oan a half-volley impossible tae take fir our goalkeepir.
He was flyin through the air but coudnae dae anythin but wave at the ball.
The cunt oaf a ball didnae even wave back.
Eftir the halftime we coulnae have tried more fir an equalizer than we, wee cunts did.
Mattias, played like nae auld cunt, ah ken tell you that. He was the player oaf the game if ye ask me. Shite, we had at least a couple oaf gid chances, thein n thir.
Lidas almoast daein a goal aw by humself, runnin like a fakhin cunt aw across the pitch fae the defense tae thir penalty-shootin area jist tae loose the ball to some fuckin Celtic playir whein he gets their.
Still they eftir a lot oaf strugglein managed tae score anothir goal. 0-2. Them cunts.
That wasnae enough fir us though n we bit in till the very last minute.
Couldnae be helped though so we lost.
Went home with lowered heids but, in a wey, wi high sperits.
Us cunts.
Maj10
mot Grimmered - Sunday with 10 minuter kvar på matchen coming down
Grimmereds BK - Menisken IF 4-3
Lidas bönade och bad om att vi skulle glömma den här matchen. Icke sa nicke. Här ska vändas på varje sten. Även om vi gör det all hast då det är derby i morgon och ny match på tisdag.
Matchen gick till, enligt följande:
Några värmer upp på gräsmattan vid långsidan av plan, då det pågår fotbollsmatch där vi önskar vara. Vi blir bortkörda därifrån med motiveringen att Göteborg har nog med gräsplaner utan gräs. Vi kör bort ungarna som leker vid kortsidan av plan med motiveringen att vi ska värma upp där. Kidsen försöker köra bort de spelande lagen genom att skjuta in en boll på plan. Domaren avvisar dem och en av de spelande på plan försöker likt min far sätta sig i respekt genom att skjuta ungarnas boll så högt och långt bort som han kan. (Min far begrät med jämna mellanrum i min ungdom att han aldrig hade fått möjligheten att spela fotboll när han var liten då han uppfostrats i en tradition av arbete och revelj. Eftersom han således inte var särledes bra på sporten försökte han sätta sig i respekt hos oss barn genom att dra på sig gummistövlarna och skjuta bollen en bra bit över laggårn.)
Sen kan vi äntra planen.
Vi värmer upp. Solen värmer upp oss. Och en stund in i matchen blåser domaren för vätskepaus.
Det är 10-15 grader ute. Så ingen förstår riktigt varför.
Menisken spelar så där . 4-4-2. Gör mål på kontringar. Har inte riktigt den koll på mittfältet som jag annars i år har vant mig vid.
En satt kille från grimmered stångar sig blodig.
Kim sätter en strut. Kim blir arg.
Johan(Schager) är arg. Johan(1) blir arg.
Calle P gör ett mål.
Grimmered gör mål. Nån blir arg.
Solen skiner.
Kille som blöder blir tvångsbänkad av domaren.
Vi gör nåt mer mål.
Grimmered gör en massa mål på tio minuter typ.
Lidas blir jätteledsen.
Christian är väldigt självkritisk på forumet.
Sen är matchen slut.
Det krävs åtgärder här, ok? Så här kan vi ju inte fortsätta.
Kanske en majblomma är rätt svar?
Som Johan, när han försöker rädda serietidningen Kapten Stofil från oundviklig nedläggning (beslut redan fattat) genom att bära en pin föreställandes den förre detta Töreboda-profilen kanske vi ska skapa vår egen mustasch-kampanj. Bär ett litet rosa band mot bröstcancern eller som en snubbe från Hisingen jag känner; en smal rosa slips (Eller det var egentligen för att han tyckte det så tjusigt ut.). Det kryllar av dessa pin, band och andra externa attributskampanjer.
Se ut. Visa ditt stöd. Så ordnar det sig. Då kommer vi börja vinna.
Vad jag vill säga i dessa tider av förluster och avställda vinster är helt enkelt:
Meniskrar, mot supportershopen!
maj10
Lidas bönade och bad om att vi skulle glömma den här matchen. Icke sa nicke. Här ska vändas på varje sten. Även om vi gör det all hast då det är derby i morgon och ny match på tisdag.
Matchen gick till, enligt följande:
Några värmer upp på gräsmattan vid långsidan av plan, då det pågår fotbollsmatch där vi önskar vara. Vi blir bortkörda därifrån med motiveringen att Göteborg har nog med gräsplaner utan gräs. Vi kör bort ungarna som leker vid kortsidan av plan med motiveringen att vi ska värma upp där. Kidsen försöker köra bort de spelande lagen genom att skjuta in en boll på plan. Domaren avvisar dem och en av de spelande på plan försöker likt min far sätta sig i respekt genom att skjuta ungarnas boll så högt och långt bort som han kan. (Min far begrät med jämna mellanrum i min ungdom att han aldrig hade fått möjligheten att spela fotboll när han var liten då han uppfostrats i en tradition av arbete och revelj. Eftersom han således inte var särledes bra på sporten försökte han sätta sig i respekt hos oss barn genom att dra på sig gummistövlarna och skjuta bollen en bra bit över laggårn.)
Sen kan vi äntra planen.
Vi värmer upp. Solen värmer upp oss. Och en stund in i matchen blåser domaren för vätskepaus.
Det är 10-15 grader ute. Så ingen förstår riktigt varför.
Menisken spelar så där . 4-4-2. Gör mål på kontringar. Har inte riktigt den koll på mittfältet som jag annars i år har vant mig vid.
En satt kille från grimmered stångar sig blodig.
Kim sätter en strut. Kim blir arg.
Johan(Schager) är arg. Johan(1) blir arg.
Calle P gör ett mål.
Grimmered gör mål. Nån blir arg.
Solen skiner.
Kille som blöder blir tvångsbänkad av domaren.
Vi gör nåt mer mål.
Grimmered gör en massa mål på tio minuter typ.
Lidas blir jätteledsen.
Christian är väldigt självkritisk på forumet.
Sen är matchen slut.
Det krävs åtgärder här, ok? Så här kan vi ju inte fortsätta.
Kanske en majblomma är rätt svar?
Som Johan, när han försöker rädda serietidningen Kapten Stofil från oundviklig nedläggning (beslut redan fattat) genom att bära en pin föreställandes den förre detta Töreboda-profilen kanske vi ska skapa vår egen mustasch-kampanj. Bär ett litet rosa band mot bröstcancern eller som en snubbe från Hisingen jag känner; en smal rosa slips (Eller det var egentligen för att han tyckte det så tjusigt ut.). Det kryllar av dessa pin, band och andra externa attributskampanjer.
Se ut. Visa ditt stöd. Så ordnar det sig. Då kommer vi börja vinna.
Vad jag vill säga i dessa tider av förluster och avställda vinster är helt enkelt:
Meniskrar, mot supportershopen!
maj10
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)