måndag 22 april 2013

mot Göteborg City - Mannen från Mariestad

Menisken IF vs Göteborgs City FF 4-2

Johan

Yeah -- you felt it was because of some lack of trust of confidence -- but it's -- it's, because I admire you and I love you that I kept things secret from you. That's why at his moment you're the only one I completely trust. Karten -- ah, he's got a good heart -- but he's week, and he's stupid, and this is life and death. Sina, you're my målvaktsbrother.

Sina
I always wanted to thought of as a brother by you, Johan -- a real målvaktsbrother.

Johan
I know. You're gonna take over -- you're gonna be the Målvakt. If what I think has happened has happened, I'm gonna leave here tonight. I give you complete power, Sina -- over Karten and his men, Ronnie, Calle P, everyone. I am trusting you with the lives of my lag and my spelare -- the future of this förening.

Vi kan endast spekulera, men det är onekligen något åt det här hållet som jag tror diskussionerna rörde sig vid lagledningens krismöte efter uppgiften läckt ut att Johan Källström skulle komma att utebli från den så viktiga matchen mot Göteborgs City FF. Det räcker med att endast snegla åt statistikhållet för att förstå problemet. Johan har spelat 12 av 16 matcher. Johan har släppt in endast 19 av 42 mål. Alltså borde man ha kunnat räkna med en 5 mål uppförsbacke för att ens lyckas kvittera mot GCFF. (Speciellt så om man även i åtanke hade vårt senaste resultat mot nämnda lag: 0-6)
Det kan jag säga att jag räknade med.
Men jag räknade inte med Sina, halvguden.
Jag vill ju inte förminska er andra eller edera prestationer men Sina var ju faktiskt Sina. Jag har dessutom glömt bort vad alla andra presterade i samband med att jag drack lite för mycket i helgen men jag vill förstå att ingen av er förebrår mig för det då man släppte ut en av bakfylla påtagligt påverkad Calle på plan.
I vilket fall, jag anlände alltså Meniskens klubbrum lite tidigt; dörren låst, ingen vaktmästare inom räckhåll. Omklädningsrummet var fullsmockat med GCFFare som bytte om till Metallicas St. Anger (sic) på högsta volym. Något störd av detta uschla musikval gick jag ut ur lokalen och mötte upp Christofer eller Chris som han också kan kallas. Sen började Meniskrarna strömma till. GCFF drog snart vidare och vi kunde åtnjuta lite tystnad.
Var fortfarande övertygad om att vi skulle förlora men blev aningen inspirerad av Pontus och Johan (Den nye alltså) som var så övertända att man blev rädd. Den gnutta hopp de två tände släcktes dock så fort Sina kom. En så pass suave målvakt skulle aldrig fungera liksom. Han verkade ju nästan hög. Avtrubbad av spårvagnskörning på de värsta tänkbara passen, a.k.a. Meniskens träningstidspass, gick han runt nedtjackad som en filbunke i klubblokalen.
Resten av dagen minns jag lite som en dröm...
Det var trevligt på bänken med Micke, Fredrik och Calle. Alla måste stoppa in tröjan i byxorna. Man fick inte prata med domaren om man inte var kapten. Man fick inte springa över sidolinjen hur som helst. Folk som står vi sidlinjen måste uppmärksamma domaren på att bollen är ute om så är fallet.
Man ska inte skrika offside utan fortsätta spela tills domaren blåser. Jag minns vi gjorde 4 mål varav Sina ett gjorde på straff, att GCFF gjorde 2 mål samt att jag är övertygad om att Sina om jag hade bett honom hade gjort en skorpionen-räddning.
Tänk, nu tuffar han säkert runt där ute nånstans i en sjuans eller åttans spårvagn, plingar några extra gånger åt idioter som springer över spåren eller taxichauffören som just kört in i vagnen, hjälper någon gammal tant som vill betala i biljettluckan där man inte längre får, allt med hans patenterade Sina-leende.

Sep08

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar