Billdals BK - Menisken IF 2-1
Det var en vacker vårdag i
April. I omklädningsrummet står Stefan "lil-Kim" Kristoffersson och
rotar efter "Grejjerna". Sedan, fort ut till Christian "Chriss-Chross"
Björkdahl i minibussen där basen dunkar. Vi hoppar in i bilen och glider
ut på Allén. Det som till en början bara är en stilla misstanke, då
Christian är lite för glad för att vara ute på en "runda" (Säger man så
Calle?) och då introt till Wu-Tang Clans Beatles samplande While My
Guitar Gently Weeps drar ut på tiden, blommar snart ut i en anklagelse:
Christian, du lyssnar inte på Wu-Tang, -du lyssnar inte ens på Danger
Mouses gråa Beatles-samplings-box-, du lyssnar på den röda
beatles-samlings-boxen, och, du är inte ute på en runda.
När han
sedan avslöjar att namedroppandet av Kim Deal på forumet några timmar
tidigare var oavsiktligt, blir jag dövstum av chock.
Christian är inte ens cool i indierock-kretsar.
Magnus
hoppar på vid järntorget och vi åker ut på landet. Där ligger billdal.
Billdal är så mycket landet att de har döpt sin fotbollsplan till Hovås
Billdal Arena. (Här får också vi anta att de låg på men inte lyckades
övertala Coop/Ica Kvantum/IKEA att sponsra och ge arenan ett mer
"classy" namn.)
Vi letar först efter nånstans att byta om, på Hovås
Billdal Ice Hockey Center, men blir hänvisade till den gamla fina planen
på andra sidan bäcken. Där finns det fina omklädningsrum berättar
Billdalsborna för alla utom engelsmän(Neil) som istället blir hänvisade
till HB Hockey Center. Spåkförbistring?, anglofobi?, kort sagt, vi vet
inte varför. Till slut blir allting rätt i vilket fall och vi marcherar i
samlad trupp tillbaka till Hovås Billdal Arena, nu ombytta.
Jonathan
leder talkören med bravur, även om han glömt den viktigaste biten (1:44
i klippet ovan), och Ronnie Hellström ler nog från sin poster på väggen
i flickornas omklädningsrum.
Idag kan välan inget slå ett sådant glatt gäng.
Menisken
spelar också mycket riktigt väldigt bra. Vi håller i bollen, vi tar
bollen, vi spelar bollen. Vi äger spelet under första halvlek. Men det
blir inga mål. Alls.
Halvtidsvila.
Det känns ändå väldigt bra.
Matchen förs på deras planhalva och förutom någon halvdan kontringschans
så har de inget där vi får lägga hörna på hörna.
Menisken kommer väl ändå att slå detta, detta, whatcha'ma call it, detta Antimenisken.
Där
Menisken spelar i tighta italienska trikåer spelar Billdal i
amerikanska hockeykläder. På en snubbe hänger shortsen ända ned till
knävecken. Hu, som Sofi Fahrman kanske hade sagt.
Där Menisken spelar
stort, rullar boll, låtsas att de spelar i Serie A, spelar Billdal
tight, slår långa bollar på Bengt, och låtsas möjligen -om det nu hade
funnits någon sådan i Göteborg- att de spelar i en division under sjuan.
Där Menisken spelar med en långsam nr 10 som heter Erik på topp, spelar Billdal med en askvick nr 10 på topp som heter Erik.
Erik nr 10 gör två mål, frispelad av två långa bollar på Bengt. Erik nr 10 blir ledsen.
I
ren frustration gör Magnus ett fantastiskt mål på halv-volley -Som en
gevärskula sitter den spikrakt mitt i mål-, och Calle får gult kort
efter att ha antytt att domaren skulle vara från trakten.
Matchen slutar 2-1. Ledsna lunkar vi tillbaka till omklädningsrummet, förbi hagar som det i svunna tider spelats fotboll på.
Vi vann inte så ofta då heller.
April10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar